SINSU
f.d. Svenska Internet-Nätverket för Sexuellt Utnyttjade
Start-
sidan


SINSU:s historia

SINSU, Svenska InternetNätverket för Sexuellt Utnyttjade, började som min personliga hemsida i februari 1998. Då hette sidan  "Sexuella övergrepp mot barn - en berättelse ur verkligheten"  och innehöll bara mina egna dikter, berättelser och brev. Jag gjorde den som en del i min egen bearbetning, och för att dela med mig av mina tankar, känslor och erfarenheter till andra utsatta. 1998 fanns det ingen svensk mötesplats för utsatta, bara engelskspråkiga sådana. Därför gjorde jag  Emmas Anslagstavla  (EA), där sexuellt utsatta kunde prata med varandra, och stötta varandra i bearbetningen.

På våren 1999 startade jag SINSU. Tanken var att göra hemsidan till en knutpunkt och informationsbank för utsatta, för anhöriga och för personer som på ett eller annat sätt ville hjälpa utsatta att bli hela. Man skulle kunna tipsa om terapeuter och liknande som man hade god erfarenhet, och varna för sådana som man hade dålig erfarenhet av. Den informationen skulle sedan vara tillgänglig för alla medlemmar. Utsatta medlemmar skulle också kunna få kontakt med varandra genom nätverket. Det första året hade SINSU 14 utsatta medlemmar, 3 anhörigmedlemmar och 3 stödmedlemmar. Jag gjorde en mötesplats för anhöriga, Emmas Andra Tavla (AT) i maj -99, och en extra mötesplats för utsatta, Emmas Öppna Tavla (ÖT) i oktober -99, där vi pratade om lite känsligare saker än på den mer allmänna EA. På försök startade jag en webring för hemsidor om övergrepp, Svenska Webringen för Överlevare, men det var inte så många som anmälde sina sidor till den.

mars 2000 skaffade jag domänen sinsu.nu, och la in sajten på ett webhotell. På det viset kunde jag skapa egna anslagstavlor, med Matt Wrights gratisscript. Dessutom slapp jag reklamrutorna i de gratisforum jag dittills hade använt, och kunde lösenordsskydda både sidor och anslagstavlor. Det var då SINSU blev SINSU på riktigt, när medlemmarna kunde mötas och prata med varandra på de skyddade tavlorna. Där fanns också en presentationstavla, för den som ville berätta lite om sig själv för de andra medlemmarna, och en chatt. Sajten som helhet fick då namnet "Vissa saker vill man inte veta..." Så småningom gjorde jag flera nya anslagstavlor om olika ämnen, t.ex. en tavla för mammor och blivande mammor, en tavla om riktigt svåra ämnen, och en tavla om Gud och kristen tro. I september -00 gjorde jag en öppen mötesplats för utsatta barn, och i december -00 en lösenordsskyddad sådan också. 2000 hade SINSU 45 utsatta vuxenmedlemmar, 4 barnmedlemmar, 3 anhörigmedlemmar och 2 stödmedlemmar.

Barntavlorna stängde i maj -01, eftersom det inte var tillräckligt många utsatta vuxenmedlemmar som kunde vara med och prata med barnen. 2001 hade SINSU 54 utsatta vuxenmedlemmar, 12 barnmedlemmar, 5 anhörigmedlemmar och 1 stödmedlem.

Barntavlorna öppnade igen i mars -02, men stängde för gott i november. 2002 hade SINSU 43 utsatta vuxenmedlemmar, 10 barnmedlemmar, 6 anhörigmedlemmar och 1 stödmedlem.

På hösten 2002 började jag fundera på att avsluta SINSU. Jag var trött och slut, och stämningen i nätverket var inte som den hade varit tidigare. I januari 2003 bestämde jag mig för att lägga ner, men ändrade mig när en grupp medlemmar vill att vi skulle fortsätta med sajten tillsammans. I ett halvår var vi åtta medansvariga för SINSU, även om det praktiska ansvaret var fortfarande i huvudsak mitt. Men i slutet av augusti samma år började jag plugga, och samma dag som skolan började stängde jag de anslagstavlor som då var igång, och avslutade nätverket.

Nu finns inte Svenska Internet-Nätverket för Sexuellt Utnyttjade längre. Genom åren har sidorna haft ungefär 100 besök varje dag, och många, många sexuellt utnyttjade har hittat till anslagstavlorna och fått stöd i sin bearbetning genom kontakten med andra utsatta.

Det finns naturligtvis mycket mer att berätta om SINSU. Men det får stanna i minnet hos oss som var med på den tiden.


Varma hälsningar

Emma